Tag Archives: Christmas

No Christmas without Halo

I don’t know about everyone else, but I know that the closer we get to Christmas, the more I want to spend all my time gaming. You know: snugly, warm Christmas holiday spent gaming in monkey pj’s. Completely natural. Right now I’m back in Everquest 2 for the Xmas content and generally rocking my own guild hall, and playing my way through Halo Anniversary.

Inspired by this, and by Xmas cheer, I’ve made a few gamer ornaments for our tree. Like this Halo Anniversary bauble:

 

Merry Christmas to all and every nerd!

It’s Not Cheating

In Sweden it’s pretty common to decorate the Christmas tree the day before Christmas eve. That’s what we’ve always done in our family at least. But then Jed said that they do it much earlier in the UK. And I really like Christmas. It’s sentimental, I know. But I really like it. So who am I to say we have to wait? I really need Christmas this year, I need some cheering up. And Jed got us this tree, which I decorated last night. The cat loves it too (he chews on it from time to time when he feels peckish). Also, I made a Halo bauble. And a Day of Defeat bauble (I’ll try and put up a picture later). That’s the upside of being a crafty geek! So, pretty cool tree, all in all, I think.

Mellan

Mellandagar! Julhelgen är över med all lust och gamman; familjerna samlades, maten blev lagad och uppäten, klapparna öppnades, sen sov man gott och nu inväntas nyårsafton. Jag har hunnit klämma in både en svensk och en engelsk jul under helgen som varit. Mammas sill var helt gudomlig som vanligt, liksom den varma brysselkålssalladen med getost, och det efterlängtade marshmallow-i-magen ögonblicket infann sig hemma i mammas och pappas nya lägenhet, med föräldrar, bror, svägerska och mormor. Vi tittade på bilder från året som gått och öppnade julklappar i godan ro. Dagen efter lagade jag och Jed en engelsk julmiddag till hans föräldrar, som var på besök i Sverige. Det gick över all förväntan!

Jag tror att pappa blev glad för de inramade fotona av honom och mig när vi båda har kameran i högsta hugg, och jag tror att mamma blev glad för fotoalbumet med bilder och minnen från Italienresan. Jag blev i alla fall överlycklig när pappa och mamma gav mig en bok om digitalfoto och en fotokurs! Jag tänkte jag skulle gå en kvällskurs på medborgarskolan i februari (någon som har lust att haka på?), en grundkurs så att jag får en trygg och bra grund att stå på. Som det är nu experimenterar jag hej vilt och ibland går det riktigt bra (ibland går det mindre bra, hehe). Jag skulle vilja förstå mer hur det faktiskt FUNKAR, inte bara veta hur man ska göra.

Jed, min kärlek, överraskade mig med ett 8GB minneskort och två nya objektiv, ett 50-millimeters och en enkel zoom. Vilken revolution, vilken skillnad från min kit lins! Jag vet inte hur klokt det är att skämma bort mig så mycket, men jag måste bara säga att plötsligt fick hela upplevelsen gällande fotografering en helt annan dimension. Jed, hans föräldrar och jag promenerade runt på Skansen igår, så jag fick ju genast ett bra tillfälle att testa båda objektiven.

Det är faktiskt en himla skillnad när man, istället för att ta en bild på en snöig hage med lite kvistar och något brunluddigt som eventuellt kan vara ren lång borta i bakgrunden, kan ta en bild på en snöig nos och ett par klara svarta ögon som plirar upp från en snödriva.

Nu vill jag bara fota. Och experimentera. Och gå fotokurs. Och skriva ut fina bilder. Och pyssla ihop fotoalbum. Och spela lite dataspel. Fritid, tack? När jag var en liten tös var det detta mellandagarna var till för: att lyckligt leka med alla sina julklappar och gå runt hemma i pyjamas. Ibland är det bra trist att växa upp.

Hösten som plötsligt blev vinter

Så var november snart över och vi går över i den sista månaden detta år. Jag försöker komma på vad jag hunnit med, och det är säkert fler saker än jag fattar själv, men just nu kommer jag inte på enda grej. Bah, det är ju inte sant. Nu får jag bena ut det här:

I november har jag misslyckats med min NaNoWriMo och bara skrivit ca 20k av de förbestämda 50k, men jag känner inte att det gör så mycket. Detta tolkar jag som något slags personligt framsteg; att misslyckas med något jag vill så jävla mycket, men ändå känna mig rätt nöjd med det jag åstadkommit. För jag kom faktiskt en bit på väg med min berättelse, och jag gillar den. Jag vill gärna skriva med på den nästa år. Självklart kan man välja att se det som ett personligt nederlag att sätta ett mål som man sen inte når, men screw that! Jag har ju också börjat på en ny tjänst på jobbet, och spelat Fable III, och umgåtts med min pojkvän, och fyllt år, och varit på adventsfika med släkten i mammas och pappas nya hem. Så, all in all var november nog rätt bra. Trots allt mörker och regn och min ständiga instinkt att gå och lägga mig och sova i 3 månader som jag fått kämpa mot varje dag.

Annat jag hunnit med i år: Jag har varit i Italien, Grekland, Skottland och England, och hittat favoritplatser i världen som jag gärna återvänder till. Jag har spelat roliga spel. Jag har sorterat ut och skänkt bort en massa gammalt baggage (inte för att det märks, men jag har gjort mig av med en tredjedel av bohag/kläder/böcker). Jag har pysslat och känt mig mer kreativ och mer uppmuntrad än någonsin förut. Jag har fått en prova-på kurs i silverlera som jag ska gå nästa år. Jag har fått gå på pysselträffar och lärt känna andra kreativa tjejer. Jag har bloggat en del på jenandtricks.com. Jag har börjat lära mig min kamera och fotat och det har gjort mig lycklig. Jag har blivit (och är fortfarande) tokigt kär och hittat någon som är som jag.

Med andra ord inte ett så tokigt 2010! Och nu är det december – jakten på julen börjar. Jag älskar julen, så är det bara. Jag är inte religiös, jag skiter i Jesus, men julen bara dissar man inte. Det finns ett speciellt tillfälle som infinner sig för mig på julafton, som sätter sig i magen som en varm marshmallow, och det är när jag sitter i soffan efter all mat, granen glittrar, mormor sitter och snarkar bredvid, mamma och pappa sitter nöjt och pillar på sina julklappar och själv är jag lagom salongsberusad på gott rödvin och glögg. Det är familj och det är julefrid.

Relalalaxa…

Relalalaxa tryck på paus å softa
för det gör man ju för sällan alldeles för ofta
/Just D

Just D, hur länge sen var det man lyssnade på dem? :D

Men precis så gjorde jag i alla fall,  jag tryckte på paus och softade som BARA ATTAN. Riktig jullovsmorgonkänsla i flera dagar: mjukiskläder, sova till lunch, rufsig i håret, te & mackor, fim på TV och en del dataspel *host host*. Så har jag faktisktinte slappat på flera månader, så jag försöker att inte ha dåligt samvete för det.

Julafton var superlugn och skön; mamma och pappa, mormor och jag firade i all stillhet, tog allt i vår egen takt och hetsade inte, utan åt i lugn och ro och stuvade om traditionerna lite som vi ville. Ingen Kalle Anka, nästan ingen TV alls faktiskt, utan mysig musik, god mat, vacker gran, trevlig presentöppning. Jag tror jag lyckades hitta bra klappar i år!

Julen när den är som bäst alltså, lugn och ro, samvaro med nära och kära! Precis som jag vill ha det, inte en massa stress och fara och flänga.

Juldagen blev det vanliga julbordet med släkten, men i mindre stel tappning än vanligt. Folk tar med sig vad de har och vill bli av med, ingen järnkollsplanering. Konsitgt nog blev vi ju proppmätta ändå ;) Det blir väl så, när alla bidrar med sina favoriter. Galet mycket och galet gott. Faster Nitan hade gjort en fryst halloncheesecake till dessert. Lennart bjöd på vin och snaps och mandellikör. Stämningen var hög och högljudd!

Inte konstigt att man pausar och relalalaxar efter ett sådant mysigt och högstämt julfirande! Det har verkligen varit skönt att stänga av några dagar, jag märker ju hur mycket bättre jag presterar på jobbet när jag är utvilad, hur glad jag är med kunderna och hur mycket lättare det är att ha flera bollar i luften.

Solen sken idag på lunchen också, bara en sån sak. Bonus!

Med mer energi i kroppen ser jag fram mot det nya året då det finns endel saker att ta itu med. Heja mig!

Som en bomb slog den ner…

…julstämningen! Det har varit en tung höst med förkylningar och influensa och många bestyr, ibland har det känts lite som ett gatlopp med allt bärande och städande, åkande fram och tillbaka, kånkande på påsar och organiserande.

Jag trodde inte riktigt att julstämningen skulle infinna sig i år, jag har känt mig så trött. Men så var vi på adventsfika hos mamma och pappa i söndags. I år är första gången som 1:a adventsfikat varit hos dem, traditionerna håller på att förnyas i vår släkt!

Doften av saffransbullar, mjuk pepparkaka och hemmagjord glögg gjorde att julstämningen slog ner som en bomb! Nu är jag helt jultokig och inspirerad och vill hinna med massor av saker. Nynnar ständigt på en julsång och blir tårögd av julig reklam på TV.

Nu ser jag så mycket fram mot julafton att jag knappt vet vad jag ska ta mig till! Älskar att leta julklappar till min kära familj och slå in dem fint. Äta jullunch tillsammans och sitta i soffan efteråt med tända ljus och glögg och glimmande gran. Julen är tiden då man landar och hinner känna hur mycket man älskar sina nära & kära. Jag vill ha mer jul!