|
|
Så var november snart över och vi går över i den sista månaden detta år. Jag försöker komma på vad jag hunnit med, och det är säkert fler saker än jag fattar själv, men just nu kommer jag inte på enda grej. Bah, det är ju inte sant. Nu får jag bena ut det här:
I november har jag misslyckats med min NaNoWriMo och bara skrivit ca 20k av de förbestämda 50k, men jag känner inte att det gör så mycket. Detta tolkar jag som något slags personligt framsteg; att misslyckas med något jag vill så jävla mycket, men ändå känna mig rätt nöjd med det jag åstadkommit. För jag kom faktiskt en bit på väg med min berättelse, och jag gillar den. Jag vill gärna skriva med på den nästa år. Självklart kan man välja att se det som ett personligt nederlag att sätta ett mål som man sen inte når, men screw that! Jag har ju också börjat på en ny tjänst på jobbet, och spelat Fable III, och umgåtts med min pojkvän, och fyllt år, och varit på adventsfika med släkten i mammas och pappas nya hem. Så, all in all var november nog rätt bra. Trots allt mörker och regn och min ständiga instinkt att gå och lägga mig och sova i 3 månader som jag fått kämpa mot varje dag.
Annat jag hunnit med i år: Jag har varit i Italien, Grekland, Skottland och England, och hittat favoritplatser i världen som jag gärna återvänder till. Jag har spelat roliga spel. Jag har sorterat ut och skänkt bort en massa gammalt baggage (inte för att det märks, men jag har gjort mig av med en tredjedel av bohag/kläder/böcker). Jag har pysslat och känt mig mer kreativ och mer uppmuntrad än någonsin förut. Jag har fått en prova-på kurs i silverlera som jag ska gå nästa år. Jag har fått gå på pysselträffar och lärt känna andra kreativa tjejer. Jag har bloggat en del på jenandtricks.com. Jag har börjat lära mig min kamera och fotat och det har gjort mig lycklig. Jag har blivit (och är fortfarande) tokigt kär och hittat någon som är som jag.
Med andra ord inte ett så tokigt 2010! Och nu är det december – jakten på julen börjar. Jag älskar julen, så är det bara. Jag är inte religiös, jag skiter i Jesus, men julen bara dissar man inte. Det finns ett speciellt tillfälle som infinner sig för mig på julafton, som sätter sig i magen som en varm marshmallow, och det är när jag sitter i soffan efter all mat, granen glittrar, mormor sitter och snarkar bredvid, mamma och pappa sitter nöjt och pillar på sina julklappar och själv är jag lagom salongsberusad på gott rödvin och glögg. Det är familj och det är julefrid.
It’s autumn! For real! Pretty leafs everywhere, cool crisp air, windy days, vast numbers of cups of tea (or pints of beer in a cosy pub with my boo and friends) and loads of in-door projects just waiting to get done. It makes me feel like turning on Wagner’s “Ride of the Valkyries”, boost the volume and venture out with my crafty tools and DO stuff!
Maybe I should craft a Valkyrie outfit. I would look awesome…
It’s a bit of an overload now, the ideas keep comin’ and I don’t get things done because I can’t focus on one thing at the time. Plus of course, there is the thing with the thing and the job that I have to go to every day that sort of messes up my spare time ;) Anyway, I try to write things down, and cross some off now and then, which brings me to a couple of pics I took the other day.
Jed bought me a couple of magazines on photography at the airport, and one of them presented this really simple idea: Do you want to take some nice photos of leafs, really close, and get all the detail? Tape them to a window. Wait for some good light. Take the pic. Done.
Simple and fun! So here are some of mine:
It’s September already! It’s less than 2 month left to November and NaNoWriMo, WOO! As soon as that hit me (owie) I got that ridiculous tugging feeling in my tummy, if it was November NOW I would write at least 5 pages in the blink of an eye. Of course, after all the anticipation, when November finally comes I’ll sit there crying and pulling my hair out by the roots and curse the universe and the plot bunny (existent or non-existent).
Last year the plot bunny arrived quite early and come November 1st I had a clear outline and an entire made up city in my head with several characters with solid background stories. And for the first time, after five years of trying, I did it, I wrote 50 000 words in 30 days. I would like to say I actually wrote a 50 000 word story, but looking back at everything I wrote it might just as well have been prep work, I had so much material I never really got to core of the story. 50 000 words was not enough.
Almost one year later I can’t even remember what the point of the story was. I know I have it written down in a note somewhere, but I can’t remember it for the life of me. I’m sure it was revolutionary. Erm. Yeah.
No real plot bunny has poked up its fluffy head yet, but I’m sure it will. I was thinking about writing a sort of in-game/IRL gamer story based on EverQuestII, but maybe I’ll revisit the city I made up. I can’t make up my mind, really. We’ll see what happens.
När jag promenerade över till tvättstugan igår kväll för att hämta de sista av mina tumlade strumpor och handdukar så var det inte skymningsljus, det var nästan mörkt ute. Luften var kylig, klar, lätt att andas. Så slog det mig att det hunnit bli september, utan att jag märkt det. Jag har förlorat över en vecka på att skrota runt hemma i en dunderförkylning, och nu är det september. Höst. ÄNTLIGEN.
När klockan ringde kl 5 imorse hade det precis börjat ljusna, men inte riktigt. Katten vaknade så klart men tyckte inte alls att det var dags att gå upp. Varm, spinnande katt lägger sig som en boll över min axel och jag somnar så klart om. Tur att jag är så smart att jag vet hur dålig jag är på att gå upp och ställer mer än ett alarm.
Men sen var det inte svårt att komma upp. Man sover bättre när det är mörkt ute, så är det. Jag har sovit så ohemult dåligt hela sommaren. Soligt, varmt, ljust, det passar inte en gamer.
Nu kliar det i fingrarna och i hjärnkontoret. NaNoWriMo, fotografering, städa hemma, kasta saker, måla om, bygga hyllor, spel jag inte hunnit spela, berättelser jag inte hunnit skriva. Onwards! Rawr!
För mig är glaset halvfullt om jag får säga förhöst istället för sensommar. I Sverige får man ju inte gnälla när det är för varmt, men jag ÄR faktiskt inte så himla bra på det här med sommar. Det är för varmt för att göra något annat än att lata sig, och det är väl för all del trevligt, men inte allt för länge.
Jag tycker jag skriver ett inlägg varje år om hur fantastiskt det är när hösten börjar, hur mycket man orkar med, vilken skaparglädje och energi man får när det blir svalare ute, alla planer och projekt man får lust att sätta igång med. Så nog om det, denna gång.
Mer om planerna istället! \o/ Vad händer i höst?
- Jag åker med Jed till Skottland i september. Sen åker vi ner till England och hälsar på hand föräldrar.
- Jag spelar en himla massa Everquest 2. Med ny dator, två skärmar och en extra speldator är det hemskt kul. Och nya expansionen kommer i februari.
- Jag pysslar en massa och får förhoppningsvis tid att göra klart några planerade smycken och fotoalbum.
- Jag lär mig mer om min kamera och tar kanske en eller två serier porträttfoton
- Det är NaNoWriMo i november (duh)! Jag funderar på att göra något väldigt cheezy och helt enkelt skriva en berättelse om en av mina karaktärer i EQ2. Jag kan till och med illustrera med Screenshots ;)
- Lägenheten, den ska mysifieras, jag vill ha in möbler som JAG gillar! Och bilder på väggarna. It is gonna happen, Foh Shoh!
Observera att detta är planer UTÖVER att spela massor på min X-box, promenera i höstvädret, mysa med pojkvännen, dricka rödvin, laga god mat och njuta av livet så där i största allmänhet =)
Jag har haft en väldigt skön sommar då jag fått ovanligt mycket sol, ovanligt mycket färg och mycket semester. Men jag älskar att hösten är här. Folk är hemma nu, det är som att komma tillbaka från sommarlovet, mer liv och rörelse, mer saker som händer!
Hösten får mig alltid att vakna. Det behövs bara en enda morgon, den där första morgonen när man kliver utanför porten och luften känns krispig och färsk. Det är som att man haft fönstren stänga hela sommaren och ställer upp dem på vädring och plötsligt kan andas.
Man får en faslig lust att vara aktiv, helt enkelt, både socialt och kreativt.
Självklart kommer jag göra ett nytt NaNoWriMo-försök igen detta år. Hittills har jag aldrig lyckats. Men jag kommer aldrig sluta försöka!
Och så finns det saker att inspireras av! Som denna utställning av Shirin Neshat t.ex.
Den iranskfödda foto- och videokonstnären Shirin Neshat berättar om samhällets kontroll av den kvinnliga sexualiteten som maktvapen. Hennes storslagna och gripande episka drama handlar om okunskap och rädsla för sexualiteten, om tabun och förtryck.
Jag kommer definitivt gå, kommer du?
|
|
|
