Hösten som plötsligt blev vinter

Så var november snart över och vi går över i den sista månaden detta år. Jag försöker komma på vad jag hunnit med, och det är säkert fler saker än jag fattar själv, men just nu kommer jag inte på enda grej. Bah, det är ju inte sant. Nu får jag bena ut det här:

I november har jag misslyckats med min NaNoWriMo och bara skrivit ca 20k av de förbestämda 50k, men jag känner inte att det gör så mycket. Detta tolkar jag som något slags personligt framsteg; att misslyckas med något jag vill så jävla mycket, men ändå känna mig rätt nöjd med det jag åstadkommit. För jag kom faktiskt en bit på väg med min berättelse, och jag gillar den. Jag vill gärna skriva med på den nästa år. Självklart kan man välja att se det som ett personligt nederlag att sätta ett mål som man sen inte når, men screw that! Jag har ju också börjat på en ny tjänst på jobbet, och spelat Fable III, och umgåtts med min pojkvän, och fyllt år, och varit på adventsfika med släkten i mammas och pappas nya hem. Så, all in all var november nog rätt bra. Trots allt mörker och regn och min ständiga instinkt att gå och lägga mig och sova i 3 månader som jag fått kämpa mot varje dag.

Annat jag hunnit med i år: Jag har varit i Italien, Grekland, Skottland och England, och hittat favoritplatser i världen som jag gärna återvänder till. Jag har spelat roliga spel. Jag har sorterat ut och skänkt bort en massa gammalt baggage (inte för att det märks, men jag har gjort mig av med en tredjedel av bohag/kläder/böcker). Jag har pysslat och känt mig mer kreativ och mer uppmuntrad än någonsin förut. Jag har fått en prova-på kurs i silverlera som jag ska gå nästa år. Jag har fått gå på pysselträffar och lärt känna andra kreativa tjejer. Jag har bloggat en del på jenandtricks.com. Jag har börjat lära mig min kamera och fotat och det har gjort mig lycklig. Jag har blivit (och är fortfarande) tokigt kär och hittat någon som är som jag.

Med andra ord inte ett så tokigt 2010! Och nu är det december – jakten på julen börjar. Jag älskar julen, så är det bara. Jag är inte religiös, jag skiter i Jesus, men julen bara dissar man inte. Det finns ett speciellt tillfälle som infinner sig för mig på julafton, som sätter sig i magen som en varm marshmallow, och det är när jag sitter i soffan efter all mat, granen glittrar, mormor sitter och snarkar bredvid, mamma och pappa sitter nöjt och pillar på sina julklappar och själv är jag lagom salongsberusad på gott rödvin och glögg. Det är familj och det är julefrid.

2 Replies to “Hösten som plötsligt blev vinter”

  1. Åh, den sista paragrafen fick mig att smälta. ^_____^ Marshmallow-känslan är fan svårslagen. Jag är glad att du har haft en så bra novembermånad! Min har inte varit dålig den heller. 😀 Jag hoppas att december toppar däremot. 😉 Mm, det är mys nu. Kram på dig!

Comments are closed.