Tankar kring produktivitet

Jag känner mig som Skalman. På riktigt alltså. Eller en sån där planta som tar flera år på sig att gro. Jag tänker på detta inlägg t.ex., en tanke som jag började forma i min skalle och planer kring det, planer på saker jag tänkt genomföra, och så är det som att hjärnan inte riktigt hann tänka klart utan valde att stuva det längst bak någonstans och utveckla i långsam takt lite pö om pö när jag inte märkte det. Sneaky, you know?

Well, nu har min hjärna kommit så långt att den har börjat spalta upp diverse projekt som är lite så där pågående mest hela tiden, som man kan ta till när man vill projekta och fixa och sortera och organisera men inte känner sig tillräckligt kreativ för att ta itu med de större visionerna:

  • Framkalla alla gamla filmrullar från innan den digitala åldern. Har ca 25-30 st liggandes. (Ja ja, det här har jag ju sagt att jag ska göra i flera år men det blir ju aldrig av! Vem vet vad som kan gömma sig där. Vet att jag i alla fall har EN rulle med bilder på Mr Neil Gaiman från hans Sverigebesök för flera år sedan, typ när han promotade American Gods). Ett par i taget…
  • Sortera klart mina gamla foton! Tror jag fick min första kamera när jag var 6-7 år gammal och har ett antal obestämbart antal skokartonger fulla med foton… Jag har gett mig attan på att kasta alla foton som är helt värdelösa. När jag fotar digitalt raderar jag ju alla bilder som inte är bra, varför skulle jag spara allt gammalt skräp i pappersform?  Det är faktiskt helt enkelt inte intressant med ex antal misslyckade bilder på samma motiv.
  • Ta hand om mina skor. Jag har aldrog haft speciellt många skor jag älskat. Jag har aldrig gillat att shoppa skor. Men några pärlor har jag ju. Och Sara har influerat mig mer och mer, hennes passion för skor har ju smittat av sig! Har hittat en del pärlor och de förtjänar att förvaras därefter. Annars blir de ju bara förstörda! Aaaaah. Vacker skoförvaring. Yesh.

De större visionerna som kommer kräva lite mer umpfh är väl istället följande:

  • Skriva rent mitt NaNoWrimo projekt från 2009. I did it. jag skrev en massa ord. En si så där 50 000 på en månad. De är en enda röra och känns mer som ett karaktärsgalleri än en berättelse dock. Men jag gillar grundidén och känner vekrligen att jag vill skriva ett second draft. Och ett tredje. och ett fjärde. Det kan behövas. Problemet med Nanon är att när väl november äröver så är det som om hjärnan liksom stänger och låser en stor fet valvsdörr kring berättelsen. Nu är det februari 2010 och jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad den skulle handla om. Jag vet bara att jag verkligen gillade berättelsen och karaktärerna.
  • Novellerna. Jag har ett helt knippe. Jag vill skriva klart dem. Jag älskar noveller. Jag har minst tre historier som rullar runt runt i min skalle just nu och jag behöver SÄTTA MIG PÅ MITT ARSLE OCH SKRIVA DEM.
  • Fotografera mera. Jag vill lära mig att ta porträttfoton. Jag vill ha ett nytt objektiv till min kamera. Jag vill lära mig att använda min lilla knasiga Lomo ordentligt. Jag vill göra klart min fotobok om landet. Jag vill fota min famlij och mina vänner, men så där på riktigt, när man ser vilka de är, så där som jag ser dem, med hjärtat. Jag vill bli som frickin’ Annie Leibovitz.

Mycket på en gång. En del av de förebilder jag har när det gäller diverse kreativa saker är så sjukt produktiva att jag undrar hur de orkar, hur de lyckas, hur de lyckas ha sin kreativa ådra liksom på full gas så mycket som de har. Jag vet ju att det inte handlar om någon magisk inspiration, det handlar om att utnyttja sin tid. Jag kanske borde bli bättre på det.

2 Replies to “Tankar kring produktivitet”

  1. Det gäller bara att bestämma sig. Det är mitt tips. Så ger man sig själv poäng när man klarat det. För poängen köper man egen-tid typ “sitta-framför-datorn-och-spela-datorspel”-tid eller kanske “gå-till-sturebadet-och-få-massage-tid” (om man har råd med det) och om man inte kommer på något så är belöningen såklar B&J-glass!

  2. Ja, det är ju så, det gäller att bestämma sig. ATt bara ha en massa dimmiga planer i skallen gör ju inga barn så att säga 😉 Det där med att köpa tid till sig själv gillar jag 🙂

    Hehe, belöningssystemet är givet! Tack!

Comments are closed.