Cyborg me up, plix

Har funderat på det där med planer och projekt. Jag är väldigt bra på att organisera mina idéera och planera upp dem, me¨n väldigt dålig på själva genomförandet. Så vill jag ju inte ha det, jag vill ju vara produktiv, även på min fritid. Men så sitter jag i bunkern på jobbet i 9 eller 12 timmar och efter det behöver man ju äta och sova och sen är man tillbaka i bunkern igen.

Det gör ju att just fritiden blir extremt viktig. Har man tid över är det inget man vill slänga bort och jag har inte många oplanerade timmar eller kvällar över varje månad. Sedan kan planen inbegripa att sitta i soffan och glo på film i två timmar för att jag på något sätt måste hinna nollställa hjärnan då och då, men det är ändå “uppbokad” tid som går åt.

Men mina projekt då? Almanackor, block och skrivböcker är ju nedkluddade med saker jag vill skapa. Att påbörja något och avsluta det, det är min önskan i år.

På nyårsafton träffade jag en bekant till några vänner som liksom lyckades med det där att bli klar med saker, och den personen sa något så himla självklart. Något jag använt mig av hela mitt yrkesliv, något som varit naturligt i jobbet: man måste bestämma hur lång tid det får ta.

Så klart.

Det handlar inte om det tunga ordet deadline, det handlar om att bestämma hur lång tid något får ta. Jag klarar det i mitt yrkesliv, så varför inte i min fritid?